GALLERI OCH RECENSION: Bring Me The Horizon, Beartooth och Pvris på Arenan 20151114

Slutsålt och timslång kö. 3400 personer kom till Arenan, Fryshuset igår för att se Bring Me The Horizon. Det är bandets största spelning i Stockholm, ja i Sverige överhuvudtaget, konstaterar frontmannen Oliver Sykes för en jublande publik. Det är femte gången som jag ser BMTH i Stockholm och liksom alltid har Oliver Sykes publiken i sitt grepp från första tonen.

Jublet är öronbedövande när bandet kliver ut på scenen som är ren och estetisk i sitt uttryck. “Backdropen” utgörs av en stor ljuspelarvägg som visar grafiska mönster och ord. Ljuset är effektfullt. Bandets medlemmar står strategiskt utplacerade på scenen och håller sig också runt sin plats.
Vem som är frontman går inte att ta miste på. Det är bara Oliver som rör sig fritt på scenen och som också visar ett större känsloregister. Han förmedlar texterna med hela sin kropp, och har verkligen förmågan att sjunga som om att vartenda ord faktiskt har betydelse. Man hör inte orden, man känner dem.
Det är sparsamt med mellansnack, det är desto mer uppmanade ”jump jump!”. Något som verkar vara det genomgående temat för kvällen. Även förbanden Beartooth och Pvris använde uppmaningen frekvent och publiken svarade med att just hoppa glatt. Båda banden fick ett varmt mottagande och gjorde fina insatser som supportakter. Särskilt trummisen i Prvis stack ut med sitt fantastiska trumspel som inte bara var roligt att titta på utan också innehöll finess. Att gitarristen i Beartooth crowdsurfade är också sådant som uppskattas. På grund av den långa kön var det tyvärr många som missade förbanden. Men Pvris kommer tillbaka som huvudakt april 2016 och med tanke på den publikrespons som Beartooth fick, skulle jag bli förvånad om inte de också återvänder inom en snar framtid.
BMTH inledde setet med ”Doomed” och ”Happy Song” från nya albumet ”That’s the Spirit”. En skiva som hyllats av recensenterna, men mötts av blandade reaktioner från fansen. Det är mer rensång, mer rock. Metalcore-kostymen är utväxt och med det här albumet breddar de sig ytterligare. Även om alla låtarna bemöts med jubel så är det de nya som framkallar det där lilla extra hos publiken. Och de gör sig faktiskt riktigt bra live, de nya låtarna. #Happy Song” är som gjord för allsång. Merparten av låtarna som framförs är dock från släppet innan – “Sempiternal”. Jag personligen hade hellre sett att de vågat köra mer från nya, alternativt spelat mer av det äldre materialet som jag vurmar för. Men man kan inte få allt. Sist de var i Stockholm kändes de lite trötta, kul att energin är tillbaka. Det här är riktigt bra, välregisserat och snyggt. BMTH visar tydligt att de är redo att vara ett arenarockband fullt ut.

Text och foto: Michaela Barkensjö