INTERVJU: Pär Hulkoff från Raubtier

Det svenska Rovdjuret jagar vidare i och med nya albumet “Bärsärkagång”. Vi ringde upp huvudpersonen, herr Hulkoff, för att snacka om just nya albumet, men kom att snacka om så mycket annat också. Den generaliserade bilden av en norrlänning som tyst och stel, stämmer inte in på Hulkoff. Han tycker mycket om mycket och det pratades vitt och brett om bl a jakt, pilbågar, Haparanda och den pågående urbaniseringen i Sverige:

“De har ryckt bort telefonstolpar ute i vissa byar och det klipps fullständigt på något sätt. När skolan försvinner så försvinner barnfamiljerna och sedan blir det inte mycket kvar. Skolan, affären och sedan är det slut. På något sätt blir det så och det är ju urbaniseringen i sin ädlaste form. Det är någonting man strävat efter och dit har man kommit. Vi ser att det händer på andra orter nu, som i Dalarna till exempel. Skolan stänger, sedan OK-macken och sedan är det färdigt. Det är fascinerande när man ser effektkedjan.”

 

När gick du bärsärkagång senast?

Pär: Det var ganska länge sedan. Man är ju gammal och trött nuförtiden, så det blir väl mest att man går någon form av musikalisk bärsärkagång, som det är nu.

Om nya plattan har du sagt att den handlar om ”det mörker som så sakteliga sänker sig över oss alla”. Menar du vintermörkret eller är det en annan typ av mörker?

Pär: Nja, vintermörkret ser jag väl inte direkt som något negativt, utan det mörker jag talar om handlar om att det finns någon form av jävligt ljusskygga, konstiga och ekonomiska och världspolitiska agendor, som pågår runt omkring oss och ger effekter och irriterar mig. Just vid tillfället när jag skrev den där, så har jag säkert suttit och läst någonting som irriterat mig som fan. Sedan har jag agerat utifrån det som så väldigt ofta.

raubtier bärsärka

Är det ofta saker du läser som sedan sår ett litet frö till en låt?

Pär: Ja, absolut. Du vet, i den här kompositionsbranschen så får man ju vara lite som en svamp. Man suger åt sig till höger och vänster och skakar runt det och sedan kommer det ut någonting som låter argt nog i slutändan. Lite så är det väl. Men vissa saker, som den här globaliseringsgrejen som pågår… jag är inte någon jättefanatiker av det där. Jag tycker att det skapar väldigt konstiga effekter och det är sådant jag återknyter då och då i texterna. Jag ser effekterna av de där konstiga besluten som fattas i Bryssel och som påverkar oss långt ut på landsbygden. Jag tycker fundamentalt att det är fel och det stör mig och det är väl mest det mörkret som jag hänvisar till. Jag tror inte att det är någon skillnad på om man är marginaliserad på landsbygden i Skåne, Norrland eller Dalarna. Vi ser samma saker överallt. Effekten pekar hela tiden på att dra alla människor in i storstäderna och jag tycker det är fel. Jag anser att vi måste ta tillvara på hela landet och de naturresurser som vi de facto har och när vi slutar med det och börjar leva på någon form av importerade andrasorteringsvaror från världens alla möjliga hörn med genmanipulationer hit och dit, jag tycker det är fel. Jag vet att andra tycker det är rätt, men jag tycker inte det. Jag tycker det är synd att inte ta hand om det man har.

Du bor utanför Haparanda har jag förstått?

Pär: Det stämmer. Jag bor fyra mil utanför Haparanda. Jag bor alldeles i anslutning till Torneälven och jag kan se Finland om jag hugger ner ett par träd.

Jag har besökt Haparanda vid ett tillfälle, i mitten av 80-talet, och det jag minns av staden är ett torg med en kiosk och så var det en massa raggarbilar som låg och körde runt. Det måste ha hänt en del där sedan dess, just med tanke på utflyttning?

Pär: Visst har det och befolkningsmängden har sjunkit. Man märker det kanske inte så mycket i de mellancentrala orterna. Haparanda är väl ändå förhållandevis stort för att var, men ute i byarna så försvinner kommunikationen överlag. De har ryckt bort telefonstolpar ute i vissa byar och det klipps fullständigt på något sätt. När skolan försvinner så försvinner barnfamiljerna och sedan blir det inte mycket kvar. Skolan, affären och sedan är det slut. På något sätt blir det så och det är ju urbaniseringen i sin ädlaste form. Det är någonting man strävat efter och dit har man kommit. Vi ser att det händer på andra orter nu, som i Dalarna till exempel. Skolan stänger, sedan OK-macken och sedan är det färdigt. Det är fascinerande när man ser effektkedjan.

Hur ser du på Stockholm? Är det bara ett enda stort fjollträsk?

Pär: Nja, jag har många goda vänner som är stockholmare. Det bor så mycket folk där, så det finns väl alla kategorier. Men för mig är inte Stockholm navet, inte på något vis. Stockholm är väl lilla Bryssel och det fattas en massa beslut där som vi inte är anknutna till i den verklighet vi befinner oss i här uppe. Ändå fattas våra beslut där och det är märkligt tycker jag.

Om du kommer till en större stad, som Stockholm eller Göteborg, känner du då direkt att du vill åka hem?

Pär: Ja, faktiskt. I ärlighetens namn. Jag tycker det är jätteroligt att spela, men jag har ju ingenting att göra där. Jag gillar slädhundar och jakt, så det är fel plats för mig.

Raubtier 1

Tillbaka till plattan igen. Jag läste att tanken vara att den från början skulle haft ett fornnordiskt tema, men det ströks.

Pär: Ja, det ströks. Någon frågade om det var på grund av någon politisk anledning? ”Vad då politisk anledning?” Nej, det var inte på grund av det. Sådant där svammel gör mig bara irriterad. Grejen var den att det måste bli en bra platta och jag tyckte att det började kännas lite krystat med temaidén när man egentligen inte har något annat tema än fornnordiskt tema. Vad fan är det? Det kan ju vara vad som helst. Det var väl inte mer spännande att plöja en potatisåker på vikingatiden? Man måste ha lite bättre perspektiv när man börjar med något sådant. Jag hade så många andra idéer som jag ville få ut, så därför ströks den där idén om ett konceptalbum. Jag tycker dock fortfarande att tanken var god, men nu blev ”Bärsärkagång” något annat istället.

Skulle det kunna bli ett tema för en framtida platta istället?

Pär: Helt klart. Jag läser jättemycket historia och är vansinnigt fascinerad av det. Just vikingatiden och folkvandringstiden före det, det mycket spännande som händer där. Det är svårt att inte bli fascinerad utav det och jag har kanske grävt ned mig lite för mycket i det där, men vi har väl alla våra särintressen på alla vis.

Har du besökt Birka ute på Björkö i Mälaren?

Pär: Nej, jag har faktiskt inte det och det är en grej på bucketlistan och vi ska väl försöka förverkliga det under året. Det har inte blivit av. Jag är ju en ganska driven bågskytt och jag håller på med pilbågsjakt sedan många herrans år. Jag har forskat en hel del i vikingatida bågskytte och det anknyter mycket till utgrävningarna som är gjorda på Birka. Jag måste se det där med egna ögon, det är oundvikligt. Nästa gång vi talas vid, då ska jag se till att ha varit där så vi kan fördjupa oss lite i ämnet Birka. Det är något speciellt med de där platserna Man känner historiens vingslag på ett ganska märkligt sätt. Det är svårt att sätta fingret på, men det är jävligt fascinerande.

Det fornnordiska och asagudaran, har du någon form av tro?

Pär: Jag tror på det öde man skapar själv. Jag tror absolut att vi ska respektera andarna som finns runt omkring oss, utan att börja låta alldeles för flummig. Vi ska respekter naturen och de tidlösa väsen som existerar. Mer än så är det inte. Jag tror inte på sagor mer än som sagor.

Det här med pilbågsjakt, jag visste inte ens att det var tillåtet i Sverige?

Pär: Det är det inte. Jag har 500 m över till Finland och där är det lagligt. Det är så det hänger ihop och sedan är jag ute och reser en hel del och jagar på andra ställen. Man får hålla sig inom lagens råmärken. Det får man helt enkelt respektera.

Raubtier11

Är du lite av en svensk Ted Nugent?

Pär: (skrattar) Det är faktiskt en annan gubbe som påstått det vid något tillfälle, men jag vet inte om jag skulle vilja kalla mig för en svensk Ted Nugent. Han är ju så mycket amerikan, vet du, och det är inte jag. (skrattar) Han är cool och han är duktig och väldigt kunnig, samt en väldigt driven jägare. Jag gillar honom.

Vad är det som är så tilltalande med jakt och just pilbågsjakt? Är det att gå tillbaka till någon form av urkraft?

Pär: Ja, absolut. För det första är det så att när det kommer till pilbågsjakt, då handlar det inte längre om att ha kraftig kaliber och kunna skjuta på långt avstånd, för det ställer andra krav på jägaren. Du måste förstå dig på viltets beteende och komma så nära som möjligt för att kunna sätta en etisk pil i djuret och få en ”knall och fall-verkan”. Man måste vara väldigt intresserad av vilda djur för att hålla på med det och det är väl det som är det primära. Jag tycker om att studera djur helt enkelt och jag är mycket ute i terrängen och försöker sätta mig in i olika beteenden. Jag jagar inte med sikten och sådant, utan det är instinktivt skytte som på vikingatiden. Det är svårt att sätta fingret på det, men det är en oerhörd upplevelse. Jakten är det som format oss som människor genom alla årtusenden. Det är inkodat i vårt DNA och har man en gång provat på det så är det svårt att låta bli det. Vart man än tittar i vårt land, i Skandinavien eller i hela världen för den delen, så är det många som håller på med et. Man börjar som barn och håller sedan på hela livet. Det är helt enkelt en väldigt naturlig del av mänskligheten.

Det måste vara riktigt svårt att skjuta en dödande pil, eller?

Pär: Absolut inte. Det handlar om anatomiskt kunnande. Om du skjuter ett dubbelt lungskott på ett djur blir det bra resultat. De faller fort och det är inte många meter de springer med en välriktad pil. Det kräver att man övar, men det är som med allt skytte, man måste veta vad man gör annars slutar det illa.

Vad är det största djuret du fällt med båge?

Pär: Jag skulle tro att det är en antilop i Afrika på 700 kilo. Det finns ingen begränsning på pilbågens kraft och jag är inte den förste att bevisa det.

Hur mycket är ditt intresse för jakt kopplat till musiken? Finns det en naturlig koppling där emellan?

Pär: Det tycker jag nog absolut. Jakten och min livsstil på det stora hela, präglar alltihop. Jag komponerar ju materialet och det finns alltid där och på ett eller annat vis genomsyrar det musiken. Jag är ute i skogen varje dag och om inte annat för att rasta våra hundar och för att se vad som händer där ute. Det är där som jag får idéerna och det är där jag tänker igenom vad jag håller på med. Allting är kopplat till, kanske inte jakt specifikt, men naturen och hela den grejen. Det är svårt att vara specifik och jag förstår att det låter lite flummigt.

När jag tänker på Norrland, tänker jag ofta på ensamhet och att man på något sätt är lite mer utelämnad till sig själv, eller hur man ska säga. Det är större avstånd och så.

Pär: Vist är det så. Det där med utelämnandet är inte så dumt uttryckt egentligen, för mycket i vårt liv här, mitt och frugans och vår vargflock här, det handlar i väldigt hög grad om att klara sig själv. Det vi inte hämtar i köttväg från skogen, det odlar vi själva, så långt det går. Vi har ju ändå fyra mil till livsmedelsbutiken och det påverkar utgångsläget ganska mycket. Det är ju ganska självvalt att hålla sig kvar här istället för att omgruppera till någon annanstans. Vill man ha ett enklare live, finns det möjligheter, men vi trivs med det här. Det är egentligen bara här jag har arbetsro till att skapa nya saker. Jag behöver vara ifred.

Ditt efternamn Hulkoff, finns det någon historia där?

Pär: Från början kommer det ifrån Hulkovius, som var ett prästnamn. Johan Christian Hulkovius, som byggde originalhemmanet här i byn, han fick namnet förfinskat. Man orkade väl inte säga Hulkovius, så det blev Hulkof. Stavningen har ju ändrats från w till v till f och sedan ff.

Predator

Ert bandnamn Raubtier kommer från filmen ”Rovdjuret” (1987). Jag minns den som en sådan där 15- kronorsfilm i lokala videobutiken under gymnasietiden. Dock helt ok.

Pär: Jo, det är ju så att namnet är taget därifrån. Min bror bor i Berlin och jag hälsade på honom. Vi var ute och tittade efter en film att kolla på och där fanns ju ”Das Raubtier”, vilket var jättecoolt. (skrattar) Jag brukar se den någon gånga varje år av princip. Jag tycker fortfarande att det är en av de bästa.

Del 2 var ju inte lika kul.

Pär: Nej, nej, nej, men de gjorde ju den här ”Predators” (2010) och den var väl underhållande på något vis, särskilt när de släppte sina jakthundar.

Namnet Raubtier måste ju skapa en del uttalssvårigheter bland folk, eller?

Pär: Visst och vi har hört oerhört fantastiska uttal. (skrattar) Jag vet att någon lokalradio i Uppsalatrakten sa ”Ja, hårdare än så här blir det inte. Här kommer Kamphund med Raautbiir.” (skrattar) Den är nog bäst av allihop, men visst blir det en del språkförbistringar naturligtvis. Redan innan vi släppte första plattan pratade vi om vi helt enkelt skulle kalla oss för Rovdjur istället, men det hade inte riktigt samma klang.

Kan det någonsin komma en platta på engelska?

Pär: Det har varit snack om det fram och tillbaka, men jag tror inte det. Jag gör ju saker på engelska också, men jag måste säga att jag tycker svenskan är ett väldigt intressant språk att arbeta med. Man kan göra otroliga ordföljdskombinationer som är väldigt svåra på andra språk och det finns mycket kraft i det. När man använder sitt modersmål, så försvinner ett filter. Saker och ting börjar betyda väldigt mycket helt plötsligt. Att byta till anglosaxiska skulle nog bara innebära att det blev ett mjukare sound helt enkelt. Jag gillar den taggiga kärvheten som blir med det svenska språket. Gammelsvenska fascinerar mig jättemycket. Jag använder den inte i någon jättestor utsträckning, men det finns vissa ord man kan ta därifrån och sätta in i moderna sammanhang, som ger en väldigt yxig känsla och brutal råhet. När jag tog steget och bestämde att lyriken skulle bli på svenska så var det jävligt svårt. När vi gjorde första svenska plattan så fanns det något hårdare rockband som gjort det tidigare, som exempelvis LOK. Det var lite diffust hur man skulle förhålla sig till språket. Det var lite som myrmark och man vet inte var nästa hål kommer och det gjorde att det blev väldigt spännande och utmanande. På det stora hela har det lyckats hyfsat i alla fall.

En sista sak. Minns du vilken platta som förde in dig på hårdrocken, så att säga?

Pär: Jag vet exakt vad det var. Vi här i Korpikylä, som en gång i tiden hette Karl Gustavs socken, vi var ju lite efter, om man säger så. Vi visste inte riktigt vad som var populärt, men jag har för mig att jag var 9-10 år när en taxichaufför, som körde skoltransporten, spelade en kassett med Judas Priest och sången ”The Ripper”. Det var det häftigaste jag någonsin hört. Vi satt alla med munnen öppen och funderade ”Vad i helvete är det vi hör?”. Efter det var det kört. (skrattar) Allting är hans fel.

Text: Niclas Müller-Hansen

Foto: Skivbolaget

Đọc Truyện Ngôn Tình Online
Đọc truyện ngôn tình online cập nhật liên tục
Đọc Truyện Kiếm Hiệp Online
Đọc truyện kiếm hiệp gây cấn online cập nhật liên tục
Đọc Truyện Kiếm Hiệp Online
Đọc truyện tiên hiệp gây cấn online cập nhật liên tục
Đọc Truyện Tiểu Thuyết Online
Đọc truyện tiểu thuyết gây cấn online cập nhật liên tục
Hướng Dẫn Nấu Ăn các món ăn đặc sản
Khám phá du lịch Việt Nam du lịch giá rẻ
Trang điểm làm đẹp tự nhiên hàn quốc
Trang điểm làm đẹp tự nhiên nhật bản
Review điện thoại sản phẩm công nghệ mới mỗi ngày
Phân tích lưu lượng mạng – BRO NSM – P1 Bro là một dự án mã nguồn mở, cung cấp cho người dùng một giải pháp giám sát hệ thống, phân tích lưu lượng, thay đổi dữ liệu gói tin
Phân tích lưu lượng mạng – BRO NSM – P2 Bro NSM hỗ trợ triển khai trên nhiều nền tảng hệ điều hành, kiến trúc CPU khác nhau; với phiên bản miễn phí
Phân tích lưu lượng mạng – BRO NSM – P2 Bro NSM trong việc phân tích dữ liệu gói tin PCAP được thu thập từ dữ liệu tcpdump
bảo mật mạng Các bài nghiên cứu, xây dựng giải pháp mạng, phương pháp tấn công mạng; hệ thống IDS, network security monitoring; tường lửa,…
giới thiệu Intel Edison Các bài viết giới thiệu Intel Edison trong phát triển IoT và bảo mật.
Intel Edison – Wifi và ứng dụng trong mô hình mạng – P5 Intel Edison được tích hợp sẵn tính năng thu, phát Wifi giúp cho người dùng linh động trong việc phát triển các mô hình IoT cho từng trường hợp cụ thể. Trong bài viết này, tôi sẽ thực hiện hướng dẫn các kỹ thuật điều chỉnh và tùy biến mạng Wifi để ứng dụng vào môi trường mạng TCP/IP.
Giới thiệu Intel Edison Intel Edison là một kiến trúc máy tính có kích thước khá nhỏ tương đương một con tem; nó sẽ thay đổi cách nhìn của bạn về hệ thống tích hợp trong tương lai với sự phát triển ngày càng rộng rãi xu hướng IoT.
Intel Edison – Bluetooth – P2 Intel Edison được tích hợp sẵn Bluetooth Smart/Low Energy (BLE) cho phép bạn có thể kết nối đến Edison từ điện thoại thông minh và phù hợp cho bất kỳ dự án IoT nào mà bạn sẽ thực hiện trong tương lai thông qua Bluetooth.
Intel Edison – Tùy biến Bluetooth – P3 Mã nguồn BlueZ được cài đặt trên nền Yocto Linux cho phép người dùng Intel Edison tùy biến mạnh mẽ các thông số bluetooth một cách dễ dàng thông qua các tập tin cấu hình.
Tấn công máy tính Windows sử dụng Responder Việc tận dụng các tính năng phần cứng từ Edison (Wireless, Wired hardware) và tính tương thích mạnh mẽ của Yocto linux đã giúp choviệc phát triển các dạng tấn công trên môi trường đòi hỏi tính linh động trở nên dễ dàng.
Truyện tiểu thuyết tiểu thuyết cập nhật mới
Thủ thuật chương trình
Hướng dẫn làm trang sức tự làm trang sức đẹp và dễ dàng
Giới thiệu SDR – Ứng dụng MATLAB và RTL-SDR trong nghiên cứu sóng vô tuyến SDR cung cấp những khả năng phát triển linh động hơn nhiều so với phương pháp truyền thống sử dụng Crystal Radio Set rtl-sdr

Giới thiệu SDR – Theo dõi thông tin chuyến bay sử dụng MATLAB và RTL-SDR thu nhận tín hiệu ADS-B Automatic Dependent Surveillance Broadcast (ADS-B) là một công nghệ được sử dụng trong việc giám sát vị trí của máy bay khi đang hoạt động trên không. ADS-B cho phép máy bay gởi dữ liệu định kỳ theo khoảng thời gian cố định nhằm thông báo các thông tin như vị trí, độ cao, tốc độ, mã chuyến bay, số hiệu máy bay và các thông tin khác.