RECENSION OCH GALLERI: Alice In Chains på Gröna Lund, Stockholm 180620

Några timmar innan giget sitter jag ned med William och Mike i bandet för ett längre samtal och associationerna till “KISS meets the phantom of the park” kommer genast upp från en skrattande William. Han berättar att de först undrade över vad det hela handlade om, men förstod sedan att hjältar som Jimi Hendrix och just KISS spelat här.

Seattlevädret kom med bandet, regn och mörka moln, men det upphör strax innan bandet kliver ut på scen och senare spricker det faktiskt upp lite och solen tittar fram. Bra inledning med “Bleed the freak” och “Check my brain” där den senare hämtas från comebackalbumet “Black gives way to blue”, som undertecknad fortfarande håller som ett av bandets främsta.

Det blir en riktigt tung trio med “Them bones”, “Dam that river” och “Hollow” och vad som åter igen slår en är Duvalls och Cantrells röster och hur de så ofattbart snyggt smälter in i varandra på samma sätt som när Staley levde.

I just Duvall har bandet en stark sångare med egen karaktär som verkligen lyfter framträdandet. Dessutom uppvisar han en stor kraft i rösten under kvällen och det finns aldrig några tveksamheter i den. Tonerna sitter som ett smäck i låtar som “We die young” och ypperliga “Heaven beside you”.

Bandet uppvisar genuin spelglädje och verkar väldigt tacksamma över fanstillströmningen. Nya “The one you know” får en extra tyngd live och visar samtidigt att bandet fortfarande har mycket kvar att ge. Avslutningen med “Would” och “Rooster” är enastående i all sin prakt.

Alice In Chains på Gröna Lund en mulen onsdag i juni var precis vad själen behövde. Utan tvekan en av årets spelningar.

Text: NIclas Müller-Hansen

Foto: Therés Stephansdotter Björk