SNOWY SHAW
”Hisingen eller Hollywood”
Jag kliver av vagnen vid Järntorget och ser en blondin i svart mustasch på, vad jag antar, en cykel vunnen på rysk roulette. Blondinen heter Snowy Shaw och om ni inte vet vem jag snackar om så har jag tyvärr inte tecken nog i denna intervjun att förklara. Han har varit överallt och ingenstans och skapat musikhistoria längs vägen. Men skit i det nu! För nu ska vi hitta en pub och snacka gött! Snowy låser fast cykeln i en annans cykel och vi glider in på ett slumpmässigt utvalt hak.
– Varför låste du fast din bike i någon annans?
-Minimera stöldrisken. Ingen cykeltjuv i världen pallar sno två cyklar på en gång.
-Amen!
Vi startar självklart vid baren och jag föreslår att vi inleder med ett par tequila så träbänkarna som våra rövar ska landa på blir lite mjukare. Snowy hade inte käkat så det fick bli en bit mat först, en Guiness! Efter maten blir det helrör med sugrör och när botten närmar sig så börjar våra munnar fladdra som två paddlar under ett rodd VM.
C: Du giggar alltså på Trädgårn i Göteborg den 12:e augusti. Vi ska inte snöa in för mycket på själva musiken för det känns som den frågan och frågan vilket instrument du helst lirar har varvat jorden tre gånger. Men för folk som kanske inte har koll på dig som musiker så får vi åtminstone kissa lite i hörnet gällande detta. Så berätta.
S: Jag kan bli så jävla trött på just instrument-frågan faktiskt. ”Vilket är ditt favoritinstrument?” Det spelar väl fan ingen roll! Det enda jag bryr mig om är att mina låtar blir så bra som möjligt och att jag skall lyckas förverkliga den känslan och bilden jag föreställt mig i min skalle. Sen om jag spelar elgitarr, trummor, bas eller lerduva (red anm. Alltså en sådan där flöjt, inte ett fat man skjuter på.) spelar liksom mindre roll.
C: Men faktumet att du lirar alla instrument är ju rätt coolt!
S: Jag stämde en lerduva en gång så den lät som en fiskmås med reverb. Men musik för mig, och framförallt live, ska vara en upplevelse. Folk vill inte gå och kolla på en bitter jävel som sjunger om A-kassan. Dom problemen lämnar man hemma. Jag vill låta publiken komma ut en kväll och bara ha det gött. Fly all jävla tristess för ett tag och få drömma lite.
C: Du har ju en väldigt spridd fanbase över hela världen med rötter i olika band du har huserat i. Till vilken av dessa grupper riktar sig din soloturné?
S: Alla. Kort sagt. Just nu tar jag en paus från skrivandet och inspelningsstudion av mina egna kommande plattor för att köra en radda exklusiva Sverigegig. Har jobbat röven av mig och proddat och co-writat en ny fullängdare med Mad Architect, som släpps på mitt eget bolag Wunderwurld Music till hösten, men kommer kunna förbeställas från min webshop redan i samband med singelsläppet 24 Juli. Jag sjunger, lirar trummor och bas och har även gjort omslaget på plattan för övrigt. Funderade på om den skulle heta “Daun Syndrome” efter den andre medlemmen, gitarristen Magnus Daun (som gästar giget 12/8), men valde sedan titeln “Hang High”, vilket du kommer förstå när du ser omslaget…! Ni kan se pausen som en liten bensträckare. Jag skulle kunna gå upp på scenen och bränna av 14 nya låtar. Men vem fan vill höra det? Fansen vill höra gammalt. Dom vill känna igen sig och som jag sa tidigare, fly. Inte bli indoktrinerade med 200 nya intryck. Självklart kommer nya dängor rivas av med. Det blir lite som en tidsresa.
C: Så spelningarna som väntar lämpar sig för alla helt enkelt? Allt från King Diamond fans till Dream Evil fantaster?
S: Ja absolut! Och även till nya, hungriga människor som inte bara vill se en person med gitarren som haklapp utan faktiskt få en show. Fans från olika länder har frågat när jag ska spela med King Diamond, Mercyful Fate, Notre Dame eller Memento Mori. Och hur mycket jag än hade velat så kan jag inte klona mig. Jag kan bara göra en sak i taget. Detta blir mitt sätt att ge tillbaka till mina fans. Så man kan förvänta sig en skön blandning av mina favoritlåtar med mina tidigare band, lite nytt samt en del gäster från dom gamla banden.
Mitt i snacket avbryter bartendern för att fråga oss om vi spelar i något band. Vi säger åt honom att vi lirar i ”Evil Abba”, att vi inte tänker torka upp på golvet och att vi inte kan svara på om det är öl eller piss han står i. Han kollar på oss och frågar om vi vill ha något mer. Eftersom både jag och Snowy såg dubbelt vid det här laget så kunde ingen av oss avgöra vem fan han kolla på och pekade bara på baren. Ingen av oss minns vad vi drack efter det.
C: Berätta mer om dessa gäster.
S: I Göteborg gästas jag som sagt av Magnus Daun från Mad Architect men även Niklas Isfeldt från Dream Evil.
C: Följer dessa med på resterande spelningar?
S: Nej! Varje show är unik. På varje show möts publiken av nya gäster och ett nytt upplägg. I Örebro gästar Niklas Stålvind från Wolf och i Stockholm gästar Messiah och Mike Wead från Memento Mori. Vi kommer köra en liten mini-reunion vilket ska bli jävligt kul! Sen har ni självklart mig på varje spelning som springer runt och lirar på det instrumentet jag känner för.
C: Har du nått tips till folk som inte har så stor koll på din musik men är sugna på att komma!
S: Spana in min senaste dvd/cd-box ”25 years of madness in the name of Metal”. Lite av en sammanfattning och en kickoff till vad ni får nu.
C: Hur känns det att cykla runt på Hisingen när man varit med King Diamond i Hollywood under rockens glada dagar?
S: Hisingen är fan bättre än Hollywood! Rockbaren är fan bättre än Rainbow! Folk verkar inte fatta vilken jävla musikstad och vilket bra land vi bor i! Särskilt när det kommer till att utöva konst. USA är ingenting mot Sverige. Jag har headlinat festivaler där borta med både Sabaton och Therion och om det är någonstans som rocken lever så är det ta mig fan i Norden! Här är vi hardcore på riktigt.
C: På tal om Sabaton. Inte nog med att du spelat tillsammans med dom, du headlinar även deras festival ”Sabaton Open Air” med hemliga gäster. Kan du ge oss en hint om vilka man kan vänta sig?
S: Inte en chans haha. Men man vill inte missa det, så mycket kan jag säga!
C: Har du någon support till spelningen på Trädgårn?
S: Jag har fått en hel del förfrågningar men jag vet inte. Känns svårt att baka in ett band i konceptet som är lika galet som jag.
C: The Last Band kanske?
S: Det låter som en jävligt bra idé!
C: Fantastiskt! Jag tackar för detta och ser fram emot både din spelning och att få agera support på vad som kan vara årets galnaste spelning!
S: Tack själv! Och tack för maten! (Guiness)
Jag sänker pannan mot bordet efter att ha vält ut den tomma flaskan tequila medan Snowy marcherar ut från puben för att nita en kille som försöker sno hans cykel. Det visade sig vara ägaren till cykeln som Snowy låste fast sin i innan vi försvann i mexikanska tequilavågor. Men eftersom Snowy vid det här laget snackade flytande spanska så vågade killen inte röra varken sin eller Snowys cykel utan la benen på ryggen och visslade iväg runt hörnet utan att se sig om.
Så missa nu inte Snowy Shaw på Trädgårn i Göteborg den 12:e augusti! Det infaller med Göteborgskalaset, eller ”kulturkalaset” som någon jävla pajas valt att döpa om det till. Och förutom att vara en showartist, nybliven cykeltjuv och expert på fyllespanska så har han även en t-shirt kampanj med sloganen ”Be kind to animals or I’ll kill you” där alla intäkter går till härbärgen för utsatta djur. Jävligt coolt om ni frågar mig!
Jag blickar ut på gatan och på en Snowy som inte kan välja vilken cykel han ska rida hem.
C: Har du några sista ord till läsarna Snowy innan jag super bort alla mina anteckningar?
S: Ger du dig på mig så dödar jag dig! hahaha
Photo: René U Valdes
Stay Evil
/Coffe Bloodtörst
